7 min läsning · Uppdaterad april 2026
Strängen är den enda del av ett tennisracket som direkt berör bollen. Ändå är det den komponent de flesta spelare byter minst och tänker på minst. Det är ett misstag. Rätt sträng kan förbättra känslan dramatiskt, minska belastningen på armbågen och hjälpa dig att hålla bollen i banan på grusplan. Fel sträng kan göra precis tvärtom.
Tre huvudtyper av strängar
Monofilament (polyester)
En enda solid strängkärna. Hård, hållbar och ger maximal spinn. Den dominerande typen hos vuxna klubbspelare. Nackdel: förhållandevis stel — undvik om du har armbågsproblem.
Multifilament / syntetgut
Hundratals tunna fibrer bundna ihop, imiterar känslan av naturgut. Mjuk och armbågsvänlig, bra för äldre spelare och de med tendinit. Håller sämre spänning över tid.
Naturgut
Tillverkat av ko- eller fårtarm. Exceptionell känsla, god spänningsretention och armbågsvänlig. Dyr och känslig för fukt — något att testa på lerfältssäsongens höjdpunkt.
Gauge — strängtjocklek
Strängar mäts i gauge (1,15–1,35 mm). Tunnare strängar (16L/1,25 mm eller tunnare) biter in i bollen mer och ger mer spinn men slits fortare. Tjockare strängar håller längre och ger något mer kontroll men är hårdare.
Standardval för de flesta grusplansspelare: 1,25 mm polyester. Det är den tjocklek som ger bäst kompromiss mellan hållbarhet och spinnpotential.
Spänning (tension)
Spänning mäts i kilogram eller pund. Lägre spänning (22–25 kg) ger en mjukare träffkänsla, mer kraft och är mindre påfrestande på armbågen. Högre spänning (26–28+ kg) ger mer kontroll och en fastare känsla men kräver att du genererar kraft själv.
På svenska lerfält är rekommendationen ofta att sänka spänningen ett par kilo jämfört med hardcourt — lerbollen studsar långsammare och du behöver mer kraft i grundslagen.
Hybrid-strängsättning
En vanlig metod bland mer erfarna spelare är att sätta polyester i huvud- och björnsträngar (för hållbarhet och spinn) och multifilament/naturgut i korssträngarna (för mjukhet och känsla). Det ger en bra kombination av dessa egenskaper till en lägre totalkostnad än att sätta naturgut i hela racket.
Byt strängar lika många gånger per år som du spelar per vecka — det är tumregeln. Strängar förlorar spänning och elasticitet med tid även om de inte går av.
